Fakultetens forskningsstrategi

Konstnärliga fakultetens forskningsstrategi för åren 2007-2012. Strategin är antagen av Konstnärliga fakultetsnämnden (KFN)  2007-09-05.

1. Fakultetens uppgifter

Enligt högskolelagen ansvarar en fakultet för att driva forskningsfrågorna inom dess område. Här beskriver KFN hur fakultetsnivån stödjer utvecklingen av forskarutbildning och forskning inom fakultetens olika högskolor och enheter.

Fakultetens forskningsstrategi kan bara bli operativ och verkningsfull om den formuleras och implementeras i en permanent dialog mellan fakultetsnivån och de olika högskolorna och institutionerna som bildar fakulteten.

Dialogen handlar om att formulera specifika behov av forskning såväl från fakultets- som högskolenivå som om att formulera idéer om ekonomiska behov och resurser för forskning och forskningsinitiering.

A. Fakulteten står för det som är gemensamt i det pionjärarbete som utvecklingen av forskning och forskarutbildning inom KFN innebär. Fakulteten har ett informationsansvar ifråga om forskningsverksamheten inom KFN. Fakulteten håller koll på de andra fakulteternas och institutionernas forskningsstrategier och uppdaterar kompetensen på dessa områden nationellt och internationellt.

B. Fakulteten stärker forskningsverksamheten genom att presentera den och företräda den gentemot såväl universitetsledning som regionala och nationella aktörer och finansiärer. Fakulteten bevakar omvärldsfrågor på den konstnärliga forskningens och forskningens områden och ser till att möjliggöra samarbete med institutioner liknande vår egen fakultet, men också med forskningscentra i andra delar av världen som är uppbyggda kring andra värderingar ifråga om konst och forskning än dem som präglar västerländsk kanon.

C. De viktigaste fora för att diskutera och implementera forskning inom fakulteten är Konstnärliga fakultetsnämnden, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, fakultetens högre seminarium, professorskollegiet, handledarkollegiet samt tidskriften och skriftserien ArtMonitor.

2. Målsättningar för kommande år

Vad vi såsom främsta strategiska uppgift inriktar oss på under kommande år är att skapa en god konstnärlig forskningskultur där såväl forskning, forskarutbildning som relevanta delar av magisterutbildningarna upplever att de har något att hämta och att ge.  

A. En experimentell tvärkonstnärlig seminariekultur som på ett produktivt sätt kan hysa såväl konst som kritisk reflektion. Denna seminariekultur kännetecknas av en paritet mellan reflexion och gestaltning. Det är i diskussionerna inom denna seminariekultur som kriterierna för kvalitet inom konstnärlig forskning undan för undan formuleras. Därför är det synnerligen viktigt att de fakultetsgemensamma seminarierna dokumenteras väl och görs tillgängliga för allmänheten.

B. En hög nivå i sättet att offentliggöra konstnärlig forskning och konstnärligt arbete, oavsett om det handlar om böcker, utställningar, performance, film och så vidare.

C. En kultur som förmår assimilera, arkivera och nyttiggöra det arbete som görs inom området konstnärlig forskning och på så sätt bygga upp en kunskapsbas för framtida konstnärlig forskning.

D. En kultur som förmår bearbeta de för vårt område ännu i stort sett odefinierade principerna för forskningsetik, kritikalitet och oberoende på det konstnärliga området.

E. En kultur som är öppen för möten med politik, utbildning, annan forskning och så vidare.

F. En kultur som är öppen för en dialog med vad som görs inom fältet konstnärlig forskning på andra håll i världen.

3. Medel

A. Fakultetens viktigaste uppgift är att skapa de infrastrukturella möjligheterna för att bygga en sådan kultur som stödjer de specifika forskningsansatserna och garanterar en gemensam kreativ kommunikation och kvalitetsdiskussion.

B. Vi stärker det högre seminariets roll för forskarutbildning och forskning inom fakulteten ytterligare, som en central mötesplats för vår gemensamma forskningsoffentlighet. Här ska doktorander, lärare, forskare och studenter mötas i dialog. Här ska idén om ett specifikt rum för konstnärlig forskning förverkligas. Verksamheten inom högre seminariet ska dokumenteras bättre och mer fullständigt än idag, t ex genom tryckta referat i ArtMonitor. Detta skapar förutsättningen för att förverkliga tanken på att bygga upp en gemensam kunskapsbas med plats inom fakulteten och GUP – Göteborgs universitets nya publiceringsdatabas som stöd.

C. Vi måste hitta en produktiv lösning för ett delat ansvar för forskarutbildning och forskning mellan högskolorna och den gemensamma forskarskolan och den gemensamma handläggningen av betydelsefulla forskningsansökningar och så vidare. Här ingår att stärka sambanden mellan grundutbildning, magisterutbildning, forskarutbildning och forskning på basis av de specifika behov som finns inom de olika högskolorna. Vi vill påpeka de goda vitsord som fakultetens forskarskola fick i HSV-utvärderingen 2007.

D. Vi bör, utöver de möjligheter som ArtMonitor ger, förbättra informationen om vår forskning och spridningen av forskningsresultat inom fakulteten, inom Göteborgs universitet, inom forskarsamhället och i konstvärlden. Trots det goda utgångsläge för forskningsansökningar som vi kommer att ha om några år med en mängd nydisputerade doktorander är forskningssamarbete över fakultetsgränserna i framtiden något mycket viktigt för att skapa stabilitet och kontinuitet i vårt arbete, i synnerhet då vi kan befara neddragningar av forskningsstöd som är destinerade till konstnärlig forskning.

E. Fakulteten avser att bibehålla en nivå om 30 till 40 doktorander under perioden.

F. Fakulteten avser att upprätthålla en nivå om 4-6 pågående forskningsprojekt som stöds och vid behov motfinansieras – beroende på medelstilldelning och intresse att söka.

G. NKU får i uppdrag att regelbundet föra en grundläggande kritisk diskussion om forskning och forskarutbildning vid fakulteten samt om en reformering av KU-stöd och forskningsinitieringsstöd.